Aminosyran som din mage älskar
Vi pratar ofta om aminosyror som byggstenar för musklerna. Men visste du att tarmens celler också använder en av dem som ett viktigt bränsle? Den heter glutamin och skulle nästan kunna kallas magens bortglömda bränsle.
Glutamin har flera fascinerande funktioner i kroppen, från energiomsättning till cellernas förnyelse. Men kopplingen till magen är kanske den mest intressanta.

En aminosyra med fler uppgifter än man kan tro
Glutamin är den vanligaste fria aminosyran i kroppen. Den finns i blodet, i musklerna och i många andra vävnader.
Men glutamin är mycket mer än en byggsten. Den deltar bland annat i cellernas energiomsättning, transport av kväve och bildningen av ämnen som behövs när celler växer och förnyas.
Det är just därför glutamin har blivit intressant för forskare som studerar vävnader där cellerna arbetar intensivt. Och få platser i kroppen är lika aktiva som tarmen.
Tarmens celler använder glutamin som bränsle
Tarmens insida täcks av ett tunt lager celler som hela tiden arbetar med att ta upp näring, skapa en barriär mot tarminnehållet och ersätta gamla celler med nya.
För att klara det behöver cellerna både byggmaterial och energi. Glutamin är en av deras viktigaste energikällor. En stor del av glutaminet som tas upp från tarmen används faktiskt redan i tarmväggen.
I en forskningsöversikt i International Journal of Molecular Sciences beskriver forskarna Min-Hyun Kim och Hyeyoung Kim hur glutamin deltar i tarmcellernas energiomsättning, tillväxt och förnyelse.
Läs forskningsöversikten: The Roles of Glutamine in the Intestine and Its Implication in Intestinal Diseases.
Glutamin och tarmens barriär
Tarmens uppgift är inte bara att bryta ned maten. Den måste samtidigt avgöra vad som ska tas upp och vad som ska stanna kvar i tarmen.
Cellagret på tarmens insida hålls ihop av små proteinkomplex, så kallade tight junctions. De hjälper till att reglera passagen mellan cellerna och är en viktig del av tarmbarriären.
Forskare har sett att glutamin är involverat i de processer som reglerar dessa proteiner. I cell- och djurstudier har glutamin också kopplats till cellernas förnyelse och deras förmåga att hantera olika former av stress.
Det är en spännande påminnelse om att näring inte bara handlar om vad som hamnar i blodet efter en måltid. Vissa ämnen har viktiga uppgifter redan i själva tarmväggen.
Även immunförsvaret använder glutamin
Tarmen har en nära relation till immunförsvaret. Här möts mat, mikroorganismer och kroppens egna celler varje dag.
Glutamin används inte bara av tarmceller utan även av flera typer av immunceller. När immunceller aktiveras och behöver föröka sig kan deras användning av glutamin öka kraftigt.
Glutamin har därför studerats både inom nutrition och inom det växande forskningsområdet immunmetabolism, alltså hur immunceller använder energi och näringsämnen.
En större översikt i tidskriften Nutrients beskriver glutaminets många funktioner i bland annat tarmen, musklerna och immunförsvaret: Glutamine: Metabolism and Immune Function, Supplementation and Clinical Translation.
Vad händer när forskarna studerar extra glutamin?
Glutamin har också undersökts som ett separat näringstillskott. Ett intressant exempel är en randomiserad studie publicerad i tidskriften Gut 2019.
Där fick personer med en särskild form av IBS efter en tarminfektion antingen glutamin eller placebo under åtta veckor. Gruppen som fick glutamin uppvisade tydliga förbättringar i både symtom och uppmätt tarmgenomsläpplighet.
Deltagarna fick totalt 15 gram glutamin per dag. Studien undersökte alltså en specifik patientgrupp och en betydligt större mängd än vad man normalt får från ett enskilt mellanmål.
En forskningssammanställning från 2024 visar samtidigt att resultaten från olika studier varierar. Sammantaget gör det glutamin till ett intressant område där forskningen fortsätter att utvecklas.
Källor: den randomiserade studien i Gut och en systematisk översikt från 2024.
Glutamin finns redan i vanlig mat
Glutamin ingår naturligt i många proteiner och finns därför i livsmedel som kött, fisk, ägg, mejeriprodukter och baljväxter.
När vi äter protein bryts det ned under matsmältningen till aminosyror och mindre peptider. Glutamin kan också förekomma som en fri aminosyra, det vill säga inte bunden till något protein.
Det är samma aminosyra, men ett annat sätt att tillföra den. Just den skillnaden var intressant när vi utvecklade GO100.
Därför valde vi glutamin till GO100
Vi har valt att bygga GO100 kring flera olika typer av näringsämnen med olika uppgifter.
Resistent stärkelse och vissa fibrer kan passera vidare till tjocktarmen och bli näring för mikrobiomet. Kollagen bidrar med en särskild aminosyraprofil. Och glutamin är en aminosyra med en välstuderad roll i bland annat tarmens celler.
Därför har vi tillsatt glutamin som en separat ingrediens i GO100. Inte för att få en högre proteinsiffra på förpackningen, utan för att vi tycker att dess speciella egenskaper gör den till en intressant del av helheten.
Vill du läsa mer om hur vi tänker kring ingredienser? Se Resistent stärkelse matar ditt mikrobiom och varför vi valde kollagen till GO100.
Det är lätt att bara tänka på aminosyror som protein för musklerna. Men glutamin visar att några av deras mest intressanta uppgifter finns på helt andra platser i kroppen.
Vanliga frågor om glutamin
Vad är glutamin?
Glutamin är en aminosyra som ingår i proteiner och som också finns i fri form i kroppen. Den deltar bland annat i energiomsättning och processer som behövs när celler växer och förnyas.
Varför är glutamin intressant för magen?
Tarmens celler använder mycket glutamin som energikälla. Glutamin är dessutom involverat i cellernas förnyelse och i regleringen av proteiner som ingår i tarmens barriär.
Är glutamin samma sak som glutamat?
Nej. Glutamin och glutamat är två olika, men nära besläktade, aminosyror som kroppen kan omvandla mellan genom olika biokemiska processer.
Vilka livsmedel innehåller glutamin?
Glutamin finns som del av många proteiner, bland annat i kött, fisk, ägg, mejeriprodukter och baljväxter.
Varför innehåller GO100 glutamin?
Vi har tillsatt glutamin som en separat ingrediens eftersom den har en intressant roll i bland annat tarmens celler. Den kompletterar våra övriga ingredienser, däribland resistent stärkelse, fiber och kollagen.
Källor och vidare läsning: Kim och Kim, International Journal of Molecular Sciences (2017); Cruzat med flera, Nutrients (2018); Zhou med flera, Gut (2019); Abbasi med flera, Amino Acids (2024).
Berätta vad du tycker
Lämna en kommentarSenaste artiklarna
4 enkla morgonvanor som ger magen en bra start
Vi tittar närmare på fyra enkla morgonvanor som kan ge magen en bra start – utan komplicerade rutiner eller krav på en perfekt frukost.
Läs nu
En bättre sorts protein?
Alla proteiner är inte likadana. Upptäck varför kollagen, kroppens vanligaste protein, förtjänar mer uppmärksamhet och vilken roll det spelar för hud, leder, bindväv och magen.
Läs nu
När hjärnan påverkar magen och magen påverkar hjärnan
Hjärnan och magen kommunicerar hela tiden. Vi tittar närmare på tarm-hjärna-axeln, mikrobiomet, stress och varför prebiotika är mat för tarmens mikroorganismer.
Läs nu
Hur hänger magen och immunförsvaret ihop?
Tarmen är mer än ett matsmältningsorgan. Vi tittar närmare på samspelet mellan maten, mikrobiomet och immunförsvaret.
Läs nu