En bättre sorts protein?

När vi pratar om protein handlar det ofta om hur många gram vi får i oss. Protein har blivit något vi räknar, jämför och gärna vill ha mer av.

Men tänk om det finns en minst lika intressant fråga: vilka sorters protein äter vi?

Kollagen är kroppens vanligaste protein. Det finns i huden, senorna, lederna, skelettet, blodkärlen och vävnaderna som håller våra organ på plats. Ändå hamnar det ofta i skymundan när vi pratar om protein i maten.

Vi blev nyfikna på varför. Och på vad som händer när vi ser protein som något mer än bara bränsle för muskler.

Kroppens vanligaste protein är inte muskelprotein

Kollagen utgör omkring 30 procent av kroppens totala protein. Det är framför allt ett strukturprotein. Man skulle kunna beskriva det som en del av kroppens naturliga byggnadsställning.

Det finns många olika typer av kollagen som är specialiserade för olika vävnader. Tillsammans bidrar de till att ge kroppen hållfasthet, form och stöd.

• Huden: Kollagen bidrar till hudens struktur och hållfasthet.
• Senor och ligament: Kollagenfibrer hjälper till att överföra krafter och hålla vävnader samman.
• Leder och brosk: Olika kollagentyper är en viktig del av broskets uppbyggnad.
• Skelettet och tänderna: Kollagen bildar en organisk struktur som samverkar med mineraler.
• Blodkärl och organ: Kollagen ingår i stödjevävnaden som ger struktur åt väggar och omgivande vävnad.
• Tarmen: Kollagen är en del av bindväven och den extracellulära matrix som stödjer tarmens slemhinna och vävnader.

En bra översikt finns hos Cleveland Clinic.

En annorlunda sammansättning av aminosyror

Proteiner är uppbyggda av aminosyror, men fördelningen varierar mycket. Vassleprotein och muskelkött är exempelvis relativt rika på essentiella aminosyror som kroppen behöver få från maten.

Kollagen sticker ut på ett annat sätt. Det är särskilt rikt på glycin, prolin och hydroxiprolin. Dessa aminosyror ger kollagen dess speciella struktur, där tre kedjor tvinnas samman till en stark spiral.

Glycin förekommer på ungefär var tredje position i kollagenets kedjor. Den detaljen säger något om hur annorlunda kollagen är jämfört med andra proteiner.

Kollagen skiljer sig från fullvärdiga proteinkällor, som innehåller alla essentiella aminosyror i tillräcklig mängd. Just den annorlunda aminosyraprofilen gör kollagen intressant som ett komplement i en varierad kost.

Varför har kollagen fått ett sämre rykte i träningsvärlden?

Inom styrketräning bedöms proteiner ofta utifrån hur effektivt de stimulerar uppbyggnaden av muskelprotein. Det är logiskt om målet är att bygga muskler.

För just det ändamålet är exempelvis vassleprotein mer lämpat än kollagen. Kollagen innehåller relativt lite leucin och saknar tryptofan, vilket gör att det får ett lågt värde när man mäter proteinkvalitet på det traditionella sättet.

Men muskeluppbyggnad är bara en av många uppgifter där kroppens proteiner spelar roll. Kollagenets aminosyraprofil berättar en annan historia, med tydliga kopplingar till hud, senor, ligament och annan bindväv.

Kollagenpeptider är också intressanta i relation till senor, ligament, leder och hud. Det öppnar för ett bredare sätt att se på protein, där vi inte enbart fokuserar på musklerna.

En forskningsöversikt i Nutrition Reviews diskuterar just detta: kollagen och bindvävens anpassning och ombyggnad.

När vi åt mer av hela djuret

Historiskt har människor tagit vara på betydligt fler delar av djuret än bara de rena köttbitar som i dag ofta ligger i butiksdisken. Buljong på ben, långkok med bindväv, skinn och andra kollagenrika delar har ingått i många matkulturer.

Muskelkött och bindväv har olika aminosyraprofiler. När vi väljer enbart filéer och andra magra styckdetaljer får vi mycket protein, men relativt mindre kollagen än om vi också äter kollagenrika delar.

Samtidigt kommer en större del av mångas proteinintag numera från växtbaserade livsmedel. Växtproteiner innehåller inget kollagen, men kan tillföra aminosyror som kroppen använder för att själv bygga kollagen.

Det väcker en intressant fråga: har vårt proteinintag förändrats mer i sammansättning än vi brukar tänka på?

Behöver vi mer kollagen i kosten?

Kroppen tillverkar hela tiden eget kollagen av aminosyror, med hjälp av bland annat vitamin C. Och precis som för andra delar av kroppen påverkas förutsättningarna för denna process av vad vi får i oss genom kosten.

Glycin är särskilt intressant. Kroppen kan tillverka glycin själv, men forskare har också diskuterat om den egna produktionen alltid räcker till för kroppens många behov. Kollagen är ovanligt rikt på glycin, och det ger ytterligare en anledning att uppmärksamma vilken sorts protein vi äter.

Studier av kollagenpeptider har bland annat visat förbättringar i hudens återfuktning och elasticitet. Även leder, senor och andra delar av bindväven har blivit intressanta områden för kollagenforskningen.

Det väcker en spännande tanke: kanske handlar en genomtänkt kost inte bara om att få i sig tillräckligt mycket protein, utan också om att ge plats åt proteiner med olika aminosyraprofiler.

Och vad har kollagen med magen att göra?

När vi pratar om tarmen fokuserar vi ofta på bakterier, fibrer och matsmältning. Men själva tarmväggen är också en avancerad vävnad med celler, blodkärl, nerver och bindväv.

Kollagen ingår i den extracellulära matrix som ger vävnaden struktur och hjälper cellerna att förankras i sin omgivning. Olika kollagentyper finns bland annat i basalmembran och tarmens stödjevävnad.

Tarmens stödjevävnad är inte statisk. Den byggs om och förnyas under livet, och kollagen är en viktig del av den struktur som håller vävnaden samman.

Men kopplingen mellan kollagen, vävnadsstruktur och tarmens normala uppbyggnad är i sig fascinerande. Och den visar återigen hur många uppgifter protein har i kroppen.

Därför valde vi kollagen till GO100

När vi utvecklade GO100 ville vi skapa en funktionell bar med magen i fokus, byggd på råvaror som kompletterar varandra.

Kollagen blev en del av det valet. Inte för att konkurrera med en vanlig proteinbar om högsta möjliga proteinhalt, utan för att vi ville ha med just den här typen av protein och dess speciella aminosyraprofil.

I GO100 kombineras kollagen med bland annat resistent stärkelse, fiber, MCT och utvalda råvaror som ger smak och konsistens. En bar innehåller ungefär 9,6 gram protein totalt.

Kollagenet har sin roll. Den resistenta stärkelsen och fibern har andra. Det är kombinationen som är vår idé.

Vill du läsa mer om bakgrunden finns också vårt tidigare inlägg Vi utvecklade GO100 med magen i fokus, därför valde vi kollagen.

Kanske borde vi fråga annorlunda

Protein är viktigt, och det finns många bra proteinkällor. Frågan är bara om vi ibland gör det lite för enkelt när vi bedömer alla proteiner med samma måttstock.

Musklerna behöver sitt. Bindväven har sin egen uppbyggnad. Och de olika proteinerna i maten har inte identiska egenskaper.

Så är kollagen en bättre sorts protein? Kanske inte bättre för allt. Men annorlunda på sätt som är värd betydligt mer uppmärksamhet.

Vanliga frågor om kollagen och protein

Är kollagen ett protein?

Ja. Kollagen är kroppens vanligaste protein och ingår i bland annat hud, senor, brosk, skelett och stödjevävnad.

Är kollagen sämre än vassleprotein?

För att stimulera muskelproteinsyntes är vassleprotein i regel ett bättre val. Kollagen har däremot en annan aminosyraprofil och studeras för andra vävnader och funktioner.

Kan kroppen bilda kollagen själv?

Ja. Kroppen tillverkar kollagen av aminosyror och behöver bland annat vitamin C för processen. Kollagen i kosten är inte ett krav för att kroppen ska kunna producera eget kollagen.

Finns det kollagen i vegetabiliskt protein?

Nej, kollagen är ett animaliskt strukturprotein. Växtbaserad mat kan däremot bidra med aminosyror och andra näringsämnen som behövs för kroppens egen kollagenbildning.

Vad gör kollagen i tarmen?

Kollagen ingår i tarmens stödjevävnad och basalmembran och bidrar till vävnadens struktur.

Källor och vidare läsning: Cleveland Clinic: Collagen, Nutrition Reviews: kollagen och bindväv, NCBI Bookshelf: Collagen Synthesis.