Hur hänger magen och immunförsvaret ihop?

Vi läste nyligen en intressant artikel från UCLA Health om kopplingen mellan tarmen och immunförsvaret.

Det som fångade oss var hur tydligt artikeln beskriver magen som något mycket mer än platsen där maten bryts ned. I tarmen finns också ett stort samhälle av mikroorganismer som hela tiden samspelar med kroppen och immunförsvaret.

Det fick oss att fundera vidare: Vad har egentligen det vi äter med immunförsvaret att göra?

Läs artikeln hos UCLA Health

Tarmen är mer än ett matsmältningsorgan

När vi i vardagligt tal pratar om ”magen” menar vi ofta hela matsmältningssystemet. I det här sammanhanget är det framför allt tarmen som är intressant.

Varje dag passerar mat, mikroorganismer och en mängd andra ämnen genom tarmen. Kroppen behöver kunna ta upp den näring den behöver och samtidigt skydda sig mot sådant som kan vara skadligt.

Tarmslemhinnan fungerar därför inte bara som en yta för näringsupptag. Den är också en viktig barriär och en plats där immunceller, kroppens egna celler och tarmens mikroorganismer möts.

Det är en av anledningarna till att tarmen och immunförsvaret är så nära sammankopplade.

Mikrobiomet påverkas av det vi äter

I tarmen lever ett stort antal bakterier, svampar och andra mikroorganismer. Tillsammans brukar de kallas tarmmikrobiotan. Deras samlade gener och funktioner beskrivs ofta som tarmmikrobiomet.

Vilka mikroorganismer som finns där och hur de fungerar påverkas av många saker, däribland vad vi äter.

UCLA Health lyfter särskilt fram betydelsen av en varierad kost med många fiberrika växtbaserade livsmedel. Olika livsmedel innehåller olika typer av kolhydrater och fibrer, och det bidrar i sin tur till en mer varierad miljö i tarmen.

Det betyder inte att ett enskilt livsmedel skapar ett ”bra” mikrobiom. Det är snarare variationen och våra vanor över tid som är intressanta.

En del av maten blir näring för mikrobiomet

Det mesta vi äter bryts ned och tas upp i tunntarmen. Men allt följer inte den vägen.

Vissa fibrer och andra kolhydrater passerar vidare till tjocktarmen. Där kan de användas av mikroorganismerna som lever där.

Det är en fascinerande tanke: Maten vi äter ger inte bara näring till oss, utan också till det ekosystem av mikroorganismer som vi bär med oss.

När mikroorganismerna fermenterar dessa ämnen bildas i sin tur olika föreningar som kan samspela med tarmens celler och resten av kroppen.

Alla fibrer är inte likadana

Vi pratar ofta om fibrer som om de vore en enda sak. I verkligheten finns det många olika typer av fibrer med olika egenskaper.

Grönsaker, frukt, bär, baljväxter, fullkorn, frön och rotfrukter bidrar med olika slags fibrer. Därför verkar variation vara en bra grundprincip: Olika livsmedel ger olika mikroorganismer något att arbeta med.

Det behöver inte innebära att varje måltid måste vara perfekt. Att regelbundet variera mellan olika växtbaserade livsmedel är en mer realistisk utgångspunkt.

Resistent stärkelse är också intressant

När vi läste artikeln började vi förstås också tänka på resistent stärkelse, eftersom det är ett område som vi på GO100 har ägnat mycket tid åt.

Resistent stärkelse är stärkelse som inte bryts ned fullständigt i tunntarmen. En del kan därför fortsätta vidare till tjocktarmen, där den kan användas av tarmens mikroorganismer.

Resistent stärkelse finns bland annat i baljväxter, omogna bananer, rå potatisstärkelse och vissa stärkelserika livsmedel som har tillagats och sedan kylts.

Precis som med andra fermenterbara kolhydrater kan det vara klokt att öka mängden gradvis. En snabb förändring kan hos vissa leda till mer gaser eller en tillfälligt orolig mage.

Är ett ”starkare” immunförsvar alltid bättre?

Uttrycket ”stärka immunförsvaret” används ofta. Det låter enkelt och positivt, men är egentligen inte ett helt perfekt sätt att beskriva hur immunförsvaret fungerar.

Immunförsvaret ska inte bara reagera så kraftigt som möjligt. Det behöver kunna reagera på rätt saker, vid rätt tidpunkt och sedan lugna ned reaktionen när den inte längre behövs.

Det är därför kanske bättre att prata om att ge immunförsvaret goda förutsättningar att fungera normalt.

En varierad kost kan vara en del av det. Men det betyder inte att ett visst livsmedel, en viss fiber eller en viss produkt kan göra oss immuna mot infektioner eller garantera att vi håller oss friska.

Vad tog vi med oss från artikeln?

Det viktigaste vi tog med oss var egentligen inte ett enskilt kostråd.

Det var påminnelsen om att magen är en del av en större helhet.

Det vi äter påverkar inte bara hur mätta vi blir eller hur mycket energi vi får. En del av maten blir också näring för mikroorganismerna i tarmen, och dessa mikroorganismer lever i ett ständigt samspel med kroppen.

Några enkla principer verkar därför vara en bra utgångspunkt:

• Ät många olika växtbaserade livsmedel.
• Variera mellan olika fiberkällor.
• Öka mängden fibrer gradvis.
• Se till kostens helhet snarare än till enskilda ”superingredienser”.
• Välj vanor som fungerar tillräckligt bra för att kunna behållas.

Det behöver inte vara mer komplicerat än så.

Magen är en del av helheten

Vi tycker att kopplingen mellan magen, mikrobiomet och immunförsvaret är fascinerande – inte minst eftersom forskningen fortfarande utvecklas.

Det finns mycket vi ännu inte vet. Men en sak är tydlig: Tarmen arbetar inte isolerat från resten av kroppen.

Det är också en av anledningarna till att vi på GO100 tycker att magen förtjänar mer uppmärksamhet. Inte bara när den krånglar, utan som en del av hur vi mår och fungerar varje dag.

Vanliga frågor om magen och immunförsvaret

Hur hänger magen och immunförsvaret ihop?

I och omkring tarmen finns många immunceller. Där sker ett kontinuerligt samspel mellan tarmslemhinnan, mikroorganismerna och immunförsvaret. Tarmen fungerar samtidigt som en barriär mellan kroppen och sådant som kommer in genom maten och omgivningen.

Sitter 70 procent av immunförsvaret i magen?

Påståendet att omkring 70 procent av immunförsvaret finns i tarmen används ofta, även av UCLA Health. Det beskriver att tarmen har en mycket stor immunologisk betydelse, men en exakt procentsats är svår att definiera eftersom immunförsvaret består av många olika celler, vävnader och funktioner i hela kroppen.

Vad är tarmmikrobiomet?

Tarmmikrobiotan är samhället av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som lever i tarmen. Ordet mikrobiom används ofta för att beskriva mikroorganismernas samlade gener, funktioner och samspel med miljön omkring dem.

Kan man stärka immunförsvaret genom att äta mer fibrer?

En varierad och fiberrik kost kan ge tarmens mikroorganismer bra förutsättningar. Det innebär däremot inte att en viss fiber eller ett enskilt fiberrikt livsmedel kan garantera ett starkare immunförsvar eller skydda mot infektioner.

Vad är resistent stärkelse?

Resistent stärkelse är stärkelse som inte bryts ned fullständigt i tunntarmen. En del kan därför nå tjocktarmen, där den kan användas och fermenteras av tarmens mikroorganismer.

Det här inlägget inspirerades av UCLA Healths artikel ”If you want to boost immunity, look to the gut”. Texten är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.